NOTE!

I A drug store without a store - del 21 har jag lagt till ett pyttelitet stycke, så nu står det såhär i slutet istället:

Jag kommer knappt ihåg hur det gick till. Allt var så luddigt i mitt huvud, så oklart. Jag låg i min säng, i alla fall, blundade, hoppades på att det skulle gå fort. Det stod två burkar på sängbordet och flaskan hade ramlat ner på golvet och var typ tom, det mesta hade jag tagit, resten hade åkt ut på golvet. Rakbladet hade kastats på golvet, färgat mattan röd. Såren på handlederna kände jag inte ens av, ville bara att blodet skulle ge upp, försvinna från mig, som alla verkade göra nuförtiden.

Ni ser skillnaden va?
Puss och kram, skumbanan!
(Funderar på att göra en Ulrik Munther och skriva Tut! i början på varje inlägg. Hm...)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0